På signerad ledarplats i DN argumenterar idag, som jag förstår det, Henrik Berggren via Tony Judt för ”en mer jämlik materialism”, och menar i sin slutsats att:
Rikedomen fördrages med jämnmod om den delas av alla.
Jag vill påstå att Berggren på ett förvånande sätt missar själva poängen. Vi är alla mycket rikare idag än vi var på femtiotalet, allas bilar är idag säkrare, snabbare, och trevligare än de som fanns att tillgå för ett par årtionden sedan – på det och tusen andra sätt delas rikedomen av alla.
Men om vi däremot ser bortom den materiella konsumtionen till den positionella, de varor eller tjänster som vi genom att äga eller konsumera visar vår relativa position med, dyker de riktigt intressanta svårigheterna upp. Hur fördelas positionell rikedom i ett rättvist samhälle?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar